torsdag 9 september 2010

Kärlek, lycka och tröst.

Det finns stunder i livet som man verkligen inte mår bra, och vissa stunder så man mår super! Och idag är det en dag jag har mått både och. När jag mådde dåligt så pratade jag med mamma, pappa och Martin på skype. Tro det eller ej, men det hjälpte! Hade aldrig klarat stanna här i USA i tre veckor utan min familjs stöd. Det betyder allt att dem finns vid ens sida och som stöttar en.
La familia - jag älskar er högt upp till skyarna. Det finns ingen person som kan ersätta er plats hos mig. Ni kommer alltid vara min familj, min första familj. Min första familj som jag känt hela mitt liv, och resten av mitt liv. Jag förstår mig inte på familjen som skiljs åt för småsaker, som pengar t.ex. Om man jämför pengar med familj så går verkligen familjen först på den listan, ingenting annat. Ni finns där varje gång jag mår dåligt och ni ställer alltid upp till hundra procent. Ni känner mig utan och innantill, ni vet när jag mår dåligt och ni vet när jag är lycklig. Det är precis så en perfekt familj ska fungera. 
Mamma - Det finns verkligen ingen bättre mamma än du.. Jag vet att många säger så om sina egna mammor, men det finns ingen som går att jämföras med dig. Du kanske inte hade varit den perfekta mamman i en annan familj, vem vet, men i vår familj har du varit kanon! Du och pappa har uppfostrat mig och Martin så bra att man t.o.m kan få en komplimang om sitt uppförande. Det är nog inte många som får det i min ålder. Så ta till dig mamma, du är den bästa i hela världen! Går inte ens att beskriva!
Pappa - Jag vet att vi har haft våra stunder, men efter detta året tror jag på sanning att det blir ändring. Då har vi varit ifrån varandra ett år och jag har mognat till en vuxen människa som kan stå på sina egna ben. Jag vill tacka dig för att du ställer upp när jag mår dåligt och att du peppar mig i alla lägen. Jag känner mig så himla trygg med dig. Det går inte att jämföra dig med någon i heller, du är den perfekta pappan. Jag vet att man inte alltid kan tycka om sin mamma och pappa, men jag har alltid älskat er och kommer alltid att göra! Jag vill bara be om ursäkt för att jag varit en bitterdotter ibland, men så är ungdomen. Det märker jag liksom nu, på dessa barnen! Deras uppförande är inte alltid kanon, men deras föräldrar älskar dem ändå. Och jag vet att du också gör det. Jag tycker i alla fall att du har varit en superbra pappa och fortsätt vara som du är! Du är unik, du är precis så jag vill att du ska vara! Jag älskar dig!
Martin - Först och främst vill jag säga att det kändes väldigt tomt när du flyttade, men man märkte hur mycket du växte. Du blev nästan en helt ny person, i positiv riktning som tur är! Jag vill egentligen inte säga att du är världens bästa bror, för det låter så tjatigt, men det är du! Om jag jämför med t.ex. mina kompisar storebröder eller systrar så är dem inte alls som du. Du är mycket mognare och snällare mot mig. Du finns liksom där alltid. Och är det något jag har problem med så hjälper du mig med det. Och det är inte många bröder som gör det. Jag hoppas att du tycker jag ställer upp lika mycket för dig som du gör för mig, jag försöker i alla fall! Det finns ingen som du Martin! Vi är alltid syskon, och inget kan komma emellan oss. Du är min manliga förebild!

Nu blev det mycket älska hit och dit, men det är ju de detta inlägget är till för. När man är på andra sidan jordklotet så känner man ibland för att tala om hur mycket men beundrar och älskar sina nära.

Om inte mamma och pappa hade funnits till så hade varken Martin eller jag funnits till.
- Martin, vi är verkligen lyckligt lottade!!!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar